Jag har köpt mig Shantae: Risky's Revenge för tredje gången. Det enda jag har att säga till mitt försvar är ”Steam-rea,” och då vet de flesta av er i ärlighetens namn precis vad det är jag talar om. Tilläggas skall ju dock att Steam-releasen har fått det anrika epitetet ”Director's Cut,” vilket såklart vidare kan rättfärdiga det ytterligare köpet. Förutom lite extra innehåll och ”tweaks” så är ju grafiken är makalöst snygg i HD, även om det ser lite underligt ut med så lågupplösta sprite-modeller i fullskärm nuförtiden. Kort sagt; Har du spelet på DSi eller 3DS redan så klarar du dig gott med den versionen – som dessutom har den ursprungliga funktionen av import-rummet intakt. Har du spelet på iOS tycker jag mest synd om dig; Visst, det är ett av få spel på icke-jailbreak:at iOS som stödjer någon form av kontroll-input – i vart fall om du har en iPhone 5 – men de flesta spelar ändå med skärmen, och det är rätt objektivt uttryckt hemskt.

Metroidvania-stuket på spel förblir dock helt underbart. Jag startade upp Dust: An Elysian Tale härom dagen enbart för att plocka den sista 'cheevo:n Paragon (även om aset verkligen förtjänade giftek i sin tvätt). Jag blev dock såpass indragen igen att jag spelade betydligt längre än vad jag behövde för att komma till vägskälet, och det tycker jag talar gott om spelets goda kvalitet. Det är fortfarande en förbluffande tanke att blott en person presterat en så stor del av spelet!

Shantae-serien är kanske inte ett Metroidvania-spel som sådant, men det besitter en hel del av samma kvaliteter och utförande. Såpass mycket av det att jag skulle vilja påstå att avsaknaden av kartan i hörnet och WayForwards udda lösning med vertikala ”lager” särskilt på världskartan är det enda som egentligen skiljer dem åt. När jag klarat ut det får jag ju dock försöka ta mig an det första Shantae (som finns att köpa i 3DS:ens eShop) igen. Det är såpass mycket svårare att det inte bara är till att plocka upp och spela, utan man får dedikera lite tid till det.

Som avslutande paragraf vill jag ställa mig frågan; Vad är felet med Destiny? Jag är mer retorisk nu – vad jag egentligen vill fråga är ”Varför ser recensionerna ut som de gör, och varför i hela Sequin Land kallas över 75/100 i poäng för 'mediokert'?” Jag är fullt medveten om att en stor del av spelets budget är allokerat till marknadsföring, men det är precis sådana här risker det innebär att pumpa in en halv miljard dollar i ett projekt med ett nytt IP. Bungie och Activision är knappast heller de största och enda kålsuparna i samanhanget - även Square Enix har problem med att sälja tillräckligt med spel för att gå plusminus noll.

Suck. Nåja, mer om det en annan gång. En gång som förhoppningsvis inte tar flera dagar att komma ihåg att ladda upp. Toodles~