Första tystnaden...

Ok, så nu har jag haft min första lilla dödperiod på en vecka redan. Under denna har jag legat på sofflocket (eller i vart fall i en hammock), och hunnit spela ungefär 25 timmar på Eternal Sonata. Jag har också hunnit lägga vantarna på soundtracket till spelet för en ynka hundralapp; något jag är oerhört nöjd med! Jag har även påbörjat Generator Rex: Agent of Providence (PS3), fortsatt på Cel Damage HD (PS3), samt hunnit till sista världen på Pullblox (3DS). Ja, och självklart har jag flottat ned min Wii U Gamepad framför Mario Kart 8 också!

 

Det här kan vara bland mina mörkaste tillfällen i MK8. Se mina highlight reels här

 

Något jag lägger märke till i Mario Kart-serien är att de allra flesta delarna i serien bara blir roligare ju mer man spelar dem. Jag har iofs aldrig varit den som jagat spöken i time trial i någon större mån, men oavsett det har varit med mänskliga spelare eller enbart AI:n som sällskap så har kupperna nötts till tusen i samtliga Mario Kart från N64:an och framåt. Förutom de bärbara spelen, som jag av en eller annan anledning inte uppskattar så där värst mycket.

 

Mario Kart 8 är självklart inte ett undantag i den här regeln. Jag har nog spenderat upp emot 30 timmar på det de senaste två veckorna, och kanske mer därtill. Online-delen är lite knagglig för mig, eftersom min router är helt värdelös (förbannat också att jag glömde gå inom Telia idag och gnälla på dem!), men jag är uppe i 1500 betygspoäng åtminstone! Jag och en barndomsvän körde härom natten mot en fd. klasskamrat till mig som nyss skaffat spelet även han, och av oss tre var det rätt uppenbart vem som omgående blev hack-kycklingen. Hehehe.

 

Imorgon har jag med samma person stämt möte tidigt på morgonen för att bila upp till Dreamhack i Jönköping. Vi har planerat att bara vara där under dagen på vanligt dagpass för åskådarbesökare. Inte för att jag är en eSport-fanatiker direkt. Faktum med att det inte är så värst längesedan jag mer eller mindre likställde det med mer ortodoxa former av sport såvitt viljan att titta på anbelangar, men jag har sedan dess kommit att ändra mig något, och jag ser fram emot att se vad de har för något att visa.

 

Efter Dreamhack blir det hem i all hast, och sedan upp till Stockholm för Final Symphony-konserten. Förhoppningsvis har strejksituationen löst sig imorgon vid den här tiden, men sannolikt lär jag få ta min backup-plan för att hinna upp i tid.

När jag kommer åter tänker jag skriva en rad om vad jag tyckte om konserten, sedan tar jag midsommar och laddar inför större texter!




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Yesteryear Gamer

Spel kommer och går – backloggen består

RSS 2.0